Littorin förenklar och tar genvägar

I dagens DN kommenterar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin den skakande artikelserien om mobbning på svenska arbetsplatser.

Bra att ministern kommenterar frågan! Och bra att han har långtgående ambitioner när det gäller att modernisera arbetsmiljöpolitiken. Det visar ju artikelserien med skrämmande tydlighet att Sverige akut behöver.

Men jag skulle önska att han inte gjort det så lätt för sig genom att göra Sveriges chefer till syndabockar. Utan istället valt att se frågans djupa komplexitet. Det är skrämmande att höra vilken syn på chefer och ledarskap som en tung representant för landets största regeringsparti uttrycker i en av landets ledande morgontidningar.

Saknar fakta

Det finns 500 000 tusen chefer i Sverige Littorin! Vilka av dem pratar du om när du säger att ”ledarskapet på svenska arbetsplatser är otroligt dåligt”? Vilka fakta stödjer du dig på när du dömer ut landets chefer?

Att chefer har ett mycket stort ansvar för arbetsplatsens kultur och för att förhindra att någon medarbetare blir illa behandlad eller mobbad är självklart.(Läs mitt tidigare blogginlägg Chefers ansvar att ingripa mot mobbning.) Men frågan är alldeles för stor för att reduceras till kurser i arbetsmiljö. Eller, att som Littorin gör, dra slutsatsen att ledarskapet i Sverige är undermåligt.

Icke godkänt för ledarskap

En sund kultur på jobbet handlar om ett långsiktigt strukturerat arbete med gemensamma förhållningssätt och värderingar. Det krävs tydliga direktiv - och resurser - från den högsta ledningen och att man ger chefer och medarbetare utrymme att tillsammans arbeta med frågan.

Chefer har genom sitt uppdrag en särställning när det gäller ansvar för frågan. Ledarna välkomnar en diskussion om etik och moral på arbetsplatserna och ledarskapsämnets plats på universiteten.

Men att arbetsmarknadsministern i dessa examenstider ger vitsordet icke godkänt i ledarskap till en halv miljon chefer är bedrövligt - och symptomatiskt. Det om något visar hur lite ledarskapet idag värderas i Sverige - oavsett om det utövas på verkstadsgolv, på skolor eller i börsnoterade företag.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Politikerstyre i bolagen - men bara ibland

Så lyckades svenska staten sätta stopp för bonusprogrammen till Telia Soneras ledning. Mats Odells dumstopp för bonusar till bolagens högsta ledning trumfades enligt dagens DI igenom mot bättre vetande.

Ingen har ifrågasatt att incitamentsprogrammen i bolagen behöver granskas och styras upp. Att av det dra slutsatsen att prestation och ersättning inte behöver ha någon koppling alls är befängt.

Men det finns en annan intressant aspekt.
Vi ser i detta agerande ett fullfjädrat exempel på politikerstyre rakt in i stora bolag. Staten utövar sin ägarmakt i en fråga som är enbart ideologisk och inte kopplat till omtanke om företagets resultat eller dess chefer.

Engagemang angående jämställdhet
Så hur kommer det sig då, att samma förhållningssätt är omöjligt när det gäller att förverkliga en annan politisk agenda, nämligen jämställdhet i näringslivet?

Varför, Mats Odell, är du inte lika angelägen att i bolag med stort statligt ägarinflytande driva igenom en jämställd styrelse och ledning, något som regeringen säger sig ömma för, när du är beredd att gå in och peta i något så konkret som anställda tjänstemäns löner?
Det är svårt att inte dra slutsatsen att engagemanget är olika stort i frågorna.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Mycket väsen för lite ull

...sa gumman, klippte katten.
Sjöfartens arbetsgivare drar tillbaka den ensidiga uppsägningen av sjöbefälens pensionsavtal. Det meddelades idag på eftermiddagen, detta efter att det kort stund glunkats om lockout.

Det känns jättebra att vi nu kan sätta oss ner och diskutera en ny konstruktion av sjöbefälens pensionsvillkor. Att vi kan behöva förnya det avtal som slöts för fyrtio år sedan är självklart, men lika självklart är det att sjöbefälen är en chefsgrupp som behöver ha speciella förutsättningar för sitt uppdrag.

Villkor utifrån förutsättningar

Återigen visar det sig att "lika för alla" är en felaktig inställning. Villkoren för chefsuppdraget ska avgöras utifrån de förutsättningar som finns.
För sjöbefälen är förutsättningarna tuffa även i fortsättningen: stort personligt ansvar för besättning och passagerare, ansvar för dyrbara fartyg och ett arbete som innebär stora uppoffringar på det personliga planet.

Det är synd att vi inte från början ha kunnat sitta ner som två mogna parter utan vapenskrammel. Vårt intresse är gemensamt, en konkurrenskraftig och lönsam svensk sjöfart.
Men inte till priset av chefernas hälsa och välbefinnande.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

En rättvis sak

I vissa konflikter kan man känna tveksamhet, både om det berättigade att ta entydig ställning för den ena sidan och inför att faktiskt hota med stridsåtgärder. Eftersom tredje man alltid blir drabbad på något sätt, måste man vara väldigt säker på sin sak för att våga löpa linan fullt ut. Så säker är jag i konflikten om sjöbefälens pensionsavtal.

Det är mycket tråkigt om semester- och arbetsresor med färjetrafiken skulle drabbas i påsk, och jag hoppas att problemet ska vara löst innan dess. Men skulle det trots allt bli nödvändigt måste skulden för det läggas på vår arbetsgivarmotpart.

Offra privatlivet

Cheferna i handelsflottan har ett tufft uppdrag. Hur många av oss skulle vara beredda att offra familjeliv och socialt liv för att arbeta hemifrån långa perioder? Inte kunna följa med barnen på fotbollsträning, gå på en kvällskurs eller delta i umgängesliv. Dessutom jobba långa dagar i tuff arbetsmiljö och leda stora, mångkulturella arbetsgrupper i en miljö där risk och säkerhet är ständigt i fokus.

Betalat för att gå i pension

För att kunna gå i pension i rimlig ålder (60 år) slöt sjöbefälen för många år sedan ett bindande avtal med sina arbetsgivare. Man kom överens om att cheferna skulle avstå en del av löneutrymmet för att kunna gå iland lite tidigare.

Detta avtal sviker nu arbetsgivarna genom att ensidigt och utan erbjudande om förhandling säga upp avtalet. Att sjöbefälen under många år redan betalat till sin egen pension låtsas man inte om.

Chefer har alltid ett tufft uppdrag med stort ansvar. I vissa branscher är det ännu större. Därför är det rimligt att sjöbefäl, brandbefäl och andra yrkesgrupper med ett stort personligt ansvar ges möjlighet att lämna yrkeslivet tidigare än andra.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Pigor, drängar och chefer

Där kom det igen! Ordet som gör mig allt argare för var gång jag hör det. Pigavdrag.
Denna gången i påannonsen av Ekots lunchsändning i P1. Jag stod som så ofta på söndagar i köket och ägnade mig åt ett dubbelt nöje: Lyssna på P1 och laga söndagsmiddag i långsam takt.

Förakt för kvinnors arbete

Ordet "pigavdrag" som till och från används om skattesubvention på hushållsnära tjänster rymmer en värld av förakt för kvinnors arbete i hemmen. I ordet piga ligger underordning, enkla uppgifter och inga kompetenskrav. Pigsysslor har inget värde.

Drängavdrag istället för ROT-avdrag

Tänk tanken att man skulle använda begreppet "drängavdrag" i stället för ROT-avdrag för de sysslor som utförs på utsidan av hemmet, och på vår segregerade arbetsmarknad oftast av män. Snickeri, målning, enklare reparationer och annat som förr i tiden i många fall utfördes av, just det, drängar. Men ingen kommer på tanken att likställa det arbetet med forna tiders drängsysslor.

Vad har nu detta med chefer och ledarskap att göra?

Jo. så länge kvinnors traditionella arbetsuppgifter utan risk kan nedvärderas och göras till ett ickearbete, så är det bara ytterligare en bekräftelse på att vi i Sverige år 2010 ser olika på mäns och kvinnors förmåga och förutsättningar att konkurrera på lika villkor på arbetsmarknaden.

"Pigor" blir sällan chefer. Inte drängar heller, men dom har ju försvunnit. Eller?

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Rörande omtanke

En rörande omtanke visar styrelseproffset Mats Qviberg (SvD fredag 5 feb) oss kvinnor när vi tycker att det vore intressant att delta i ledning och styrning av Sveriges företag.

Det är nämligen inte alls intressant, utan tvärtom svårt och tufft och inget som passar för kvinnor. Istället uppmanar han unga kvinnor (och unga män?) att satsa på sin linjekarriär under småbarnstiden, det passar mycket bättre.Sitta i styrelser ska man göra när man blivit gammal och klok.

Det är lätt att raljera över farbröder som inte ser den kraft och kunskap som finns i yngre generationer, men egentligen är det djupt tragiskt att åsikter av detta slag fortsätter att ta plats och exponeras.

Slentrianmässig tillsättning

Jag är den första att hävda att företagens styrelser, och självklart dess ledning på alla nivåer, behöver kompetens. Men när kompetens till chefsjobb och styrelser aldrig på allvar prövas utan tillsättningar sker slentrianmässigt och baserat på gamla unkna nätverk, riskerar vi företagens konkurrenskraft.

Först när chefsuppdrag och styrelseplatser tillsätts med individer som har vilja, lust och kompetens, kommer vi utnyttja hela styrkan i Sveriges näringsliv.

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Ljuset i tunneln

Moderaterna har - hedersamt nog - gjort en helomvändning i frågan om jämställda bolagsstyrelser och vägen dit. I en artikel i Veckans Affärer säger Per Schlingman att kvotering kan vara ett nödvändigt verktyg för att rättställa de missförhållanden som finns i bolagsstyrelserna för Sveriges företag.

Kvotering

Visserligen nöjer man sig med att hota med kvotering om man inte på frivillig väg kommer tillrätta med problemen till 2014. Men hot har prövats och befunnits verkningfullt förr, av andra politiker i helt andra regeringar i början av decenniet.

Men det mest glädjande är inte främst att Per Schlingman nämner kvotering som ett alternativ, utan att han och moderaterna har förstått problemet med att "kvinnor har mindre makt, tjänar mindre, äger mindre och alla konsekvenser som följer därav". Först när kompetens, och inte kön, är det som avgör lämpligheten för chefs- och styrelseuppdrag, kommer Sverige att utnyttja sin fulla potential.


Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Schlingmann: 2014 blir det kvotering - artikel i Veckans Affärer

Om Schlingmann och kvotering - artikel i Veckans Affärer

Experterna om kvotering - artikel i Veckans Affärer

Ett föränderligt ledarskap

Jag träffade delar av chefsklubben på Volvo personvagnar igår. Samtalet handlade givetvis om kineser, amerikaner och en hel del Hisingsbor.

Vi kom att diskutera vilka förväntningar man kan ha när det gäller ledarskapet, i samband med att ett företag säljs till en ägare med helt annan kulturell bakgrund.

De flesta i gruppen hade varit med redan när Ford som ny ägare lovade att det "svenska" ledarskapet skulle gälla på Volvo, och tvingats uppleva snabba och ganska brutala förändringar. Ny syn på lönebildning för chefer och förändrad nomenklatur för chefsbefattningar är ett par av de mest påtagliga förändringarna.

Hur ser ledarskapet ut?

När allt nu pekar mot att Volvo personvagnar blir kinesiskt var frågan hur mycket hopp man vågar sätta till löftet att Volvo ska få sköta sig självt. Gäller det under förutsättning att man levererar bra resultat? Och hur ser det "kinesiska" ledarskapet egentligen ut?

En enda sak är säker: Oavsett vad som utlovas kommer cheferna i företaget att påverkas av ägarskiftet mest av alla. Frågan är bara hur mycket och på vilket sätt?

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Gott Nytt År - även för chefer?

Socialdemokraterna i Stockholm vill satsa fem miljoner i en bonus till de anställda som kommer med förslag ioch idéer som utvecklar verksamheten. Men det ska inte gälla chefer!

Varför, Carin Jämtin, vill ni undanta en grupp anställda som redan från början visat ett jättestort engagemang för verksamheten de arbetar i genom att ta på sig ett uppdrag som kräver mer än en vanlig insats på jobbet? Och för löner som ligger obetydligt över medarbetarnas.

Leder och utvecklar verksamhet

Är det möjligtvis så att (s) inte känner till verkligheten ute i förvaltningarna där några av Sveriges tuffaste chefsjobb finns? Det finns många chefer som varje dag leder stora personalgrupper (över trettio är vanligt), har ansvar för mångmiljonbudget och gör detta för löner runt 30.000 kronor. De leder och utvecklar verksamhet inom äldreomsorg, förskola, måltidsverksamhet och räddningstjänst - och de gör det tillsammans med medarbetarna!

I DN säger Carin Jämtin "det är medarbetarna som bäst förstår verksamheternas problem och möjligheter". I motsats till cheferna alltså.

Vad är detta om inte ren och skär populism!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Ännu en svart fläck på kartan!

Ännu en omgång deprimerande statistik om den bristande jämställdheten när det handlar om ledning och styrning av Sveriges företag. Denna gången handlar det om de kommunala bolagen,där ett stort antal visar upp en helt manlig styrelse och dessutom vd. Det finns faktiskt flera svenska kommuner där inte en enda kvinna finns i styrelserna.

Hur stämmer då det med alla dessa bekännelser till feminism och jämställdhet som man ständigt hör från våra politiska partier? Eller gäller det - hemska tanke - bara det som syns utåt i media, på riksplanet? Är det andra regler som gäller för partiets politiker på kommunal nivå?

Eller kan det kanske vara så att makten och förmånerna är lika kära för farbröderna i kommunala bolag som det är för de i privata företag och man vill helt enkelt inte lämna ifrån sig sina uppdrag?

Visa att kompetens lönar sig

Men Sverige har inte råd med att stoppa huvudet i sanden längre. Om vi ska få unga kompetenta kvinnor (och män) att satsa på en chefskarriär måste vi i praktiken visa att det lönar sig. Vi måste visa att i toppen av våra företag är det kompetens som lönar sig - och inte kön!


Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Inslag i Rapport 28 december 2009
Inslag i Rapport 30 december 2009

Ett stort ansvarsområde för chefer

För närvarande pågår slutförhandlingarna i Köpenhamn. Vad som kommer ut av mötet vet vi ännu inte, men vi vet att oberoende av det synliga resultatet i form av utfästelser och dokument, så finns frågan om en hållbar utveckling av människans liv på Jorden kvar som vår tids allt överskuggande problem.
Vi är tvungna att omedelbart ta tag i vår miljöpåverkan alldeles oavsett vad som händer i Danmark de sista dagarna av 2009.

Uttalat miljöansvar

Redan idag har många av Sveriges chefer som arbetar i "miljöstörande" verksamheter ett uttalat ansvar för sitt företags miljömål. Men jag är övertygad om att i framtiden - ganska snart - kommer alla chefer ha ett miljöansvar i sitt uppdrag, precis på samma sätt som vi nu har ansvar för arbetsmiljön för våra medarbetare.

Det är helt enkelt nödvändigt att lägga det ansvaret tydligt på chefen om det ska hända något.Företag och förvaltningar måste skyndsamt börja utbilda sina chefer så att de får redskap att leda arbetet mot en rimligare värld.

Nyckeln till resultat

Vi har inte tid att vänta på de ändlösa processer som startar efter Köpenhamnsmötet, kunskapen finns redan och cheferna är nyckeln till att snabbt åstadkomma resultat.


Annika Elias
Ordförande i Ledarna

Chefer kan bryta segregationen

SNS släpper idag en rapport som diskuterar problemen kring segregation ur en ny synvinkel, nämligen att det också under vissa omständigheter kan finnas en styrka i att som invandrare behålla sina kulturella och nationella nätverk som stöd i det nya landet.

Mindre fördomsfulla vid rekrytering

Mest påtaglig är den här effekten när vi pratar om arbetsmarknaden. Där visar rapporten att chefer med annan etnisk bakgrund tenderar att vara mindre fördomsfulla i rekrytering och mer benägna att anställa kompetenta personer med ursprung i andra länder.

Därför är det jätteviktigt att vi förändrar och utvecklar bilden av den svenske chefen så att vi får en chefsmarknad som bättre speglar befolkningens sammansättning. Cheferna är helt enkelt nyckeln till en mindre segregerad arbetsmarknad!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

"Låt invandrare bosätta sig var de vill i Sverige" - DN Debatt 9 december 2009

Rapport, SVT - 9 december 2009

Kommun med chefsfokus

Idag var jag på besök i Södertälje kommun där Ledarna har en stor och stadigt växande företagsklubb med chefer i kommunen. Det är alltid kul att träffa medlemmar och uppdatera sig om vardagen för några av Sveriges hårt arbetande chefer.

Men den stora behållningen var mitt möte med Södertäljes kommundirektör, Ulla-Marie Hellenberg, en person som formligen bubblar av engagemang i ledarskapsfrågor.

I Södertälje finns cheferna i ett gemensamt context under begreppet "Utveckla HELA Södertälje" där varje chef får sin roll inplacerad i helheten. De har tydligt definierade egna uppdrag, det finns en chefs- och ledarskapspolicy som faktiskt fungerar och man arbetar med moderna styrsystem med inspiration från industrin.

Dessutom har man en kommundirektör som kallar cheferna för "mentala vikingar" och med det menar människor som vill framåt, som är drivande, som inte är rädda för att korsa gränser och som är ständigt nyfikna på vad som finns bakom nästa horisont!

Annika Elias
Ordförande i Ledarna

På bilden: Ulla-Marie Hellenberg (till vänster) och Annika Elias.

"Snart chefsbrist - men inte i Södertälje" - artikel i Länstidningen Södertälje

Typiskt svenskt?

I går kväll gick jag hem genom stan vid sjutiden. Det hade blivit nästan mörkt när jag passerade ett upplyst fönster i bottenvåningen av vad som såg ut att vara en kontorsfastighet. Där satt en grupp människor runt ett bord, kaffekoppar , pennor och paper framför sig och en whiteboard i ena hörnet. Jag kunde inte låta bli att stanna till och kunde då se att det pågick ett personalmöte, med verksamhetsplanering på programmet. Diskussionen såg ut att vara livlig, man gestikulerade och skrattade.
Det slog mig hur typiskt denna scen är för vårt arbetsliv och för det svenska ledarskapet. Så sitter grupper över hela landet tillsammans med sin chef, på förskolor och annonsbyråer, på vårdavdelningar och tidningsredaktioner.

Som chef kunde jag ibland bli irriterad på att allt skulle förankras och processas, vi är många otåliga som valt chefsyrket! Men nu i efterhand ser jag kraften i dessa möten, där medarbetare satsar sitt engagemang och sin kunskap för att göra sitt yttersta för verksamheten. Det gör mig stolt över det svenska ledarskapet, så långt ifrån "peka med hela handen" och ordergivning.


Annika Elias
Ordförande i Ledarna

En välmotiverad bonus!

Bra resultat ska ge bra lön,och varför inte i form av bonus! Så länge bonussystemet är tydligt och transparent och syftar till ett uthålligt resultat.
För mig är det självklart att en vd som tar ansvar för att rekrytera de mest kompetenta personerna till sin ledning, och i det arbetet klarar av att skaka av sig gamla fördomar och verkligen fokusera på lämplighet - ja en sådan vd ska såklart ha ersättning för sin framsynthet och kanske också för sitt mod!

Investors vd Börje Ekholm säger i DN i torsdags apropå att han får bonus om han lyckas öka andelen kvinnor på chefsposter i företaget:
- I ett långsiktigt perspektiv tror jag dock att lönsamhet sammanfaller med om rätt person är på rätt plats vid rätt tidpunkt. Då är det självklart att rekryteringsbasen ska vara 100 procent av mänskligheten, inte 50 procent.

Äntligen någon som har förstått att bra chefer kan se ut hur som helst, och de bästa är inte nödvändigtvis de som vd ser när han tittar sig i spegeln på morgonen.

Rädslan för felaktig bonus får inte ta över och skymma det faktum att rörlig ersättning, rätt utformad och öppet redovisad är en starkt incitament för att få människor att prestera utöver det vanliga.

Länk till artikeln i Veckans Affärer

Annika Elias
Ordförande i Ledarna